lördag 5 september 2009

Nya tider?

Är så sjukt stört trött alltså!! Till och med efter att ha varit hemma från skolan i mer än en vecka, mer exakt 8 skoldagar. Jag orkade bara inte gå dit. När man är depp och inte orkar duscha och klä på sig ordentligt fixar man bara inte alla frågar som ”hur är det” och ”har det hänt något”. Måste vara det mest sönder använda orden någonsin. Men jag och mamma var där (i skolan alltså) i torsdags och pratade ed kuratorn och biträdande rektorn. Väldigt jobbigt men jag blev på lite bättre humör faktiskt. Vi kom fram till att jag bara skulle läsa 3 ämnen just nu. Så jag har ungefär en lektion om dagen. HÄRLIGT!! Så nu kanske jag till och med orkar gå varje dag. Men de betyder också att mina gymnasie år kanske blir lite fler än 3. Men vad bryr jag mig om det? *skrattar*

Men de hindrar mig inte från att fortfarande vara lite halv deppig just nu. Jag har kommit på att små motgångar i dåliga tider är mycket svårare än motgångar under bättre. Tex dom dagarna man knappt kommer ur sängen och bara hoppas på att man fått cancer eller svininfluensan så man slipper anstränga sig och skära av någon viktig blod ådra. När man äntligen bestämt sig för att gå upp, gå på toaletten och ta en kopp te, så finns det naturligtvis inget toalettpapper och det är nästan så att man gå tillbaka till sängen utan att ha gjort sig av med avskrädet. Men man plockar fram en ny rulle och fortsätter sedan till köket. Sätter på lite vatten till en kopp te, som man egentligen inte vill ha. Så upptäcker man att det inte finns några rena tekoppar. Världen går under, man byter ihop. Istället för att ta ett annat kärl att dricka ur eller diska en mugg så bryter man hamnar man på golvet i en hög och undrar ”varför jag?!" Hade man vakna av en trevlig låt på radion, solen i ansiktet, förhoppningar om hur bra dagen kanske kommer att bli och bara njuter av den nya dagen skulle man utan slopade förhoppningar hämta en ny toalettrulle och diskat en mugg. DET längtar jag efter. Men när man inte vet hur man gör när man mår bra, hur det känns eller hur man ska komma dit kan man inte annat göra än att längta. Och det är något jag vet hur man gör och njuter av.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar